Kategori: Vi tycker till! Opinonsbildning

Publicerat

Norrbottens barn och unga kan förlora 10 miljoner

– ett öppet brev till Norrbottens riksdagspolitiker.

13 december tar ni – våra folkvalda i riksdagen – ett budgetbeslut som kan påverka tusentals norrbottniska barn och unga. Som en del i budget ingår förslaget att 2023 minska det statliga utvecklingsbidraget för kulturskolor med hälften och eventuellt ta bort det helt till 2024. För Norrbottens del skulle det innebära ett tapp på 5 miljoner årligen eller i förlängningen 10 miljoner om bidraget försvinner helt. Under läsåret 2021/22 har våra fantastiska ungdomar exempelvis arrangerat kulturkvällar för andra unga på orten, haft utbyten över kommungränser i dans, orkester, sång, haft drop-in-kulturaktiviteter efter skolan, artistskolor, sagobaletter, friskvårdsplatser, keramikkurser, graffitimålning, dans för hälsa, lovaktiviteter i olika kulturuttryck med kunniga pedagoger och mycket mer. Närmare 2500 norrbottniska barn och unga kunnat delta vid totalt 27 600 deltagartillfällen inom olika kulturaktiviteter tack vare finansiering med hjälp av utvecklingsbidraget. Alla dessa aktiviteter kan inom två år vara ett minne blott. Norrbotten har varit ett av de mest framgångsrika länen när det har gällt att söka och få ta del av dessa bidrag till våra barn och unga. Vi har exempelvis fem samverkansprojekt som alla kulturskolor i länet deltar i på något sätt, där är vi bäst i landet!

Övriga långsiktiga effekter av ett borttaget statligt utvecklingsbidrag för kulturskolorna i Norrbotten blir ett utarmat kulturliv och att kulturskolorna tvingas säga upp anställda.  Alla kommunerna i Norrbotten kommer därmed att utarmas på både bred kompetens och spetskompetens i musik, dans, bild, drama och andra kulturskoleämnen.

Det statliga utvecklingsbidraget för kulturskolor har utgjort en form av riskkapital där vi kan pröva vingarna, utvecklas och möjliggöra ny verksamhet. För Norrbottens kulturskolors del har det t.ex inneburit fler kortkurser och öppen verksamhet. Verksamhet som riktar sig till de vi inte riktigt når med vår traditionella kulturskoleverksamhet. Det är en verksamhet med låga trösklar där du inte behöver någon förkunskap och kan komma som du är. Om bidraget försvinner innebär det i snitt att 5% – 219%(!) av de kommunala kulturskolornas budget försvinner i Norrbotten. Inte helt otippat kommer detta att vara allra mest kännbart för de minsta kommunerna och de svagaste elevgrupperna.  

Vi uppmanar alla sju riksdagspolitiker från Norrbotten från M, SD, S och V och  att rösta mot detta budgetförslag den 13 december – för våra barn och ungas skull.

2022-11-21

Norrbottens kulturskoleråd

Publicerat

Värna frivillig instrumentundervisning under skoldagen

Lyssna på Nora från Arvidsjaur som berättar hur hon ser på förbudet

Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk i Norrbotten har beslutat sig för att förbjuda frivillig instrumentundervisning under skoldagen , detta har redan fått vittgående konsekvenser. Vi vill uppmana länets alla politiker att ta strid och värna den dynamiskt likvärdiga modellen ”Spela under skoldagen”. Den har under 50 års tid stärkt barn och ungas kulturella, sociala och själsliga kapital.

I mer än 50 år har barn och unga i Norrbottens kulturskolor lärt sig spela ett instrument genom att någon gång under skolveckan träffa en instrumentlärare i 20 minuter. Ibland på en rast eller håltimme, ibland under lektionstid. Denna fullt fungerande modell har bland annat lett till det svenska musikundret. En annan effekt är att dessa 20 minuter ofta varit den enda lektion där barnet fått ha en pedagog helt för sig själv. Många barn och unga kan vittna om denna unika vuxenkontakt och vad den kan betyda. Utöver detta så stödjer en mängd forskning musikutövandets goda inverkan på övrig inlärning. Kulturskolorna i Norrbotten har också mätt måendet på elever under senaste året och resultatet är entydigt: barn och unga går ut från lektionerna betydligt gladare än när de kom in, de mår kort och gott bättre. I en tid där de psykiska ohälsotalen rusar i höjden borde detta vara anledning nog för våra norrbottniska politiker och tjänstepersoner att hålla fast vid denna dynamiska modell till varje pris.

Nu har Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk i Norrbotten beslutat sig för att förbjuda frivillig instrumentundervisning under skoldagen vilket är djupt tragiskt. Det tidigare goda samarbetet mellan kulturskola och skola sätts under press och för dessa mindre, geografiskt stora kommuner har beslutet redan fått ödesdigra konsekvenser. I någon kommun har instrumentundervisningen försvunnit helt, i andra kommuner har byabarnen med sorg i hjärtat sagt upp sina kulturskoleplatser då det inte går några kvällsbussar in till tätorten.  När vi inte längre kan erbjuda likvärdig tillgång till kulturskola för alla barn och unga, tappar vi först elever och sedan personal.. Utbildade människor måste helt enkelt flytta. Har Norrbotten råd med denna kompetensdränering?  

Varför har detta hänt? Bakgrunden är att skolinspektionen har utdömt vite för några grundskolor i Sverige som tillåtit frivillig undervisning under skoldagen. Incitamentet för vitet kan t ex har varit att en musikelev riskerat underkänt i ett ämne. Vi på Norrbottens kulturskolor är övertygade om att det snarare är tvärtom, att många elever faktiskt klarar grundskolan på grund av att de fått spela ett instrument under skoldagen.

Så klart kan och ska barn både lära sig spela instrument och klara grundskolan.  I de allra flesta kommuner fungerar samarbetet mellan kulturskola och skola mycket bra. Där finns en öppen dialog mellan inblandade pedagoger kring elevernas instrumentundervisning under skoldagen som utgår från elevens bästa. I 50 år har detta varit en icke-fråga, tusentals elever och hundratals pedagoger har bara fått det att funka!  Att ta bort möjligheten till frivillig instrumentundervisning under skoldagen har ingen vinnare och dessvärre en stor grupp förlorare – alla barn och unga i vårt län.

Vi vill därför uppmana Norrbottens lokala tjänstepersoner och politiker att göra det rätta. Värna modellen med frivillig instrumentundervisning på skoltid. Jobba politiskt med frågan och kräv nationell förändring. Säkra att just din kommun erbjuder likvärdig tillgång till instrumentundervisning för alla barn och unga. 

Norrbottens kulturskoleråd

—–

Norrbottens kulturskoleråd är en ideell förening för Norrbottens kulturskolor

Publicerat

Hälften av Norrbottens kulturskolor är nu avgiftsfria

Vi har nått en milstolpe! Hälften av länets kulturskolor kommer fr o m januari 2022 att vara avgiftsfria. Under 2021 har  ytterligare fyra norrbottniska kommuner tagit politiska beslut om att erbjuda en avgiftsfri kulturskola i just sin kommun, nämligen Gällivare, Haparanda, Pajala och Älvsbyn. Sedan tidigare är Boden, Luleå och Överkalix kulturskola avgiftsfria. Hurra för dessa framsynta politiker!

Varför är en avgiftsfri kulturskola en bra idé? Det viktigaste är att det öppnar för jämlikhet. Barn och unga oavsett ekonomiska förutsättningar, får möjlighet att utöva kultur där en bor: spela musik och teater, dansa, skapa konst och mycket annat. Sedan sparar vi faktiskt tid och därmed pengar. I dag går en hel del tid och en viss mängd pengar åt till att administrera avgiften. Med en avgiftsfri kulturskola kan vi frigöra både tid och pengar för att istället utveckla verksamheten.

Läs mer om de fyra norrbottniska kommuner som under 2021 tagit beslut om att erbjuda gratis kulturskola.

Gällivare: Då blir kulturskolan avgiftsfri – Kuriren

Haparanda: Nu är kulturskolan avgiftsfri | Haparanda stad

Pajala: Pajala kommun satsar på en avgiftsfri Kulturskola – Pajala Kommun

Älvsbyn: Kulturskolan behöver mer omsorg – NSD

Publicerat

Rädda de estetiska lärarutbildningarna!

Vi startar en namninsamling med anledning av beslutet att lägga ned ämneslärarutbildningen i musik på Luleå tekniska universitet

Skriv under här: https://www.skrivunder.com/radda_de_estetiska_lararutbildningarna

Luleå tekniska universitets ämneslärarutbildningen i musik ska läggas ned och danslärarutbildningen i Piteå har redan lagts ned. Nedläggningarna som står i direkt kontrast till det stora behov kommunerna har och kommer ha av utbildade lärare i estetiska ämnen på grund av stora pensionsavgångar de närmaste åren. Vi behöver kvalitativa högskoleutbildningar som utbildar kompetent personal i estetiska ämnen och därmed säkerställer barns och ungas rätt till kulturutövande i hela landet.

Jag som skriver under detta vill se nödvändiga beslut både på politisk och tjänstenivå för att

  1. Säkra barn och ungas rätt till estetiska ämnen, lärprocesser och kreativt skapande vart än en bor.
  2. Säkra barn och ungas rätt till kompetenta pedagoger inom estetiska ämnen. Prioritera tillgång på attraktiva estetiska pedagogutbildningar av hög kvalité som kan kompetensförsörja förskola,  grundskola, gymnasium , särskola och kulturskola – i kombination
Publicerat

”Krönika: Förändring är ett naturligt tillstånd”

Läs kulturskolesamordnare Åsa Lundmarks krönika från Kulturskolan Magasin 2020 nr 3

I den nystartade Facebook-gruppen Distansundervisning Kulturskola Sverige sjuder det av aktivitet bland de nära 2 000 medlemmarna. Det tipsas om slutna streamingkonserter, gratisappar, vloggar och smörpapper runt lampor för mindre blänk i notpapper. Hashtagggar som #fredagsdanspåkulturskolan trängs med tips för drama- och dansövningar på distans; tomtesmyg, dörren och dansbingo fungerar enligt uppgift utmärkt. Parallellt diskuteras juridiska spörsmål med distansundervisning. När ni läser detta står vi inför terminsavsluten och jag är helt övertygad om att kulturskolelärarna jobbar febrilt med häpnadsväckande kreativitet för att hitta lösningar.

Våra verksamheter har blixtsnabbt slagit om utifrån nya förutsättningar och detta ger mig hopp för framtidens kulturskola. Förändring är ett naturligt tillstånd, det har vi erfarit under senaste tidens extraordinära Coronaomständigheter.

Kulturskolan är den största offentligt finansierade kulturverksamheten för barn och unga i Sverige. Kulturskolorna vill bidra till social och kulturell utveckling, mångfald och det livslånga lärandet för individen så väl som för vårt samhälle.  Fundera på dessa två meningar ett ögonblick. Det är en viktig samhällsbärande vision samt ett tungt ekonomiskt mandat och vi behöver fundera noggrant på följdfrågorna som uppstår.

Vem ska bestämma våra former och vårt innehåll? Skattebetalarna? Politiker? Ett virus? Barn och unga själva? Pedagogerna? Cheferna? Eller alla tillsammans?

Vad ska vår verksamhet innehålla? Traditionsbevarande i form och innehåll? Nya former som ger plats för nytt innehåll och nya ämnen? Ska vi jobba med siktet inställt på svenska högtider eller ska vi även jobba med eid och nouruz?  

Vilka är vi till för? De som generationsskiftas in i kulturskolan eller alla?  

Kulturskolorna har i princip monopol på barn och ungas kulturutövande idag. Vi är, som sagt, den största offentligt finansierade kulturverksamheten för barn och unga i Sverige.  Detta får mig osökt att tänka på Nokia, Kodak, Facit och missade tågavgångar. Dessa forna giganter missade smartphonetåget, tåget för digitalt foto och film samt det elektroniska miniräknartåget. Det blev deras undergång. Många tror att det var just monopolställningen som var deras största problem, de körde på i gamla hjulspår och gjorde sånt de alltid gjort. Låt oss inte göra samma misstag. Vi måste lyssna på vad barn och unga vill ha och anpassa oss. Corona har gett oss chansen att börja återuppfinna oss själva. Låt oss ta den! Och glöm inte: Förändring är ett naturligt tillstånd.

Publicerat

ÖPPET BREV TILL REGERINGEN

Kulturskolor från fem län skriver öppet brev till regeringen i fråga om instrumentundervisning på skoltid. ”Prioritera samverkan mellan skola och kulturskola i ert regleringsbrev till Skolinspektionen”

I mars 2018 presenterade regeringen en nationell strategi för kulturskolan. Regeringens strategi lovade nationella insatser som skulle bidra till tillgänglighet och jämlikhet, ett brett och angeläget utbud, hög kvalité och god kompetensförsörjning. För många av oss inom kulturskolan var det en glädjens dag – äntligen sjösattes en politisk vilja för vår fantastiska verksamhet som så klart borde vara tillgänglig för varenda unge i landet. Efter detta har dessvärre den nationella utvecklingskurvan av kulturskolan pekat rakt ned. Skolinspektionens olycksaliga vite i Gislaved skapade ett gigantiskt problem som redan fått ödesdigra konsekvenser för barn och unga i flera av kommunerna i vårt upptagningsområde. ”Problemet” som skolinspektionen pekat ut som vitesunderlag är ett icke-problem skapad av byråkratiska kullerbyttor. I mer än 40 år har uppskattningsvis över 100 000 barn haft möjlighet till instrumentundervisning under skoldagen. Kulturskolan och den lagstadgade skolan har samexisterat, stärkt och dragit stora fördelar av varandra i decennier i över 150 kommuner i Sverige varav de flesta i landsbygd och glesbygd. Ni vet de där kommunerna där geografin får ditresande att hänfört dra efter andan och kollektivtrafiken är lika sällsynt som albinoälgar.

I Gislaved riskerade ett barn underkänt i ett ämne och orsaken som uppgavs var att eleven fått instrumentundervisning på ämneslektioner. Vitet på 500 000 kronor gjorde att Gislaveds kulturskola och grundskola bröt sin mångåriga överenskommelse om möjlighet till instrumentundervisning under skoldagen. Under höstterminen 2019 följde flera kommuner efter. Kulturskolorna fick inte längre erbjuda instrumentundervisning under skoldagen – något som tidigare skett på raster, håltimmar och med rullande schema. Följden har blivit att barn och unga i flera kommuner under innevarande läsår inte spelat något instrument alls på grund av dåliga kommunikationer, socioekonomiska förutsättningar som omöjliggör aktiviteter på kvällstid eller det faktum att instrumentlärarna från grannkommunen inte kan köra 10 mil på dåliga vägar in i fjällvärlden på kvällstid.

Att detta kan ske när regeringen ett år tidigare lanserat en sprillans ny strategi där målet är att främja en mer tillgänglig och jämlik kulturskola i så väl utbud som undervisning, är en gordisk knut av sällan skådat slag. Faktum är att i dag går Skolinspektionens uppdrag stick i stäv mot regeringens nationella strategi för kulturskolan. Den ena måste stryka på foten på bekostnad av den andra.

Ovanstående faktum måste, enligt vår uppfattning, regeringen ta på största allvar och agera på. Att ändra på skollagen är ett omständligt arbete, men däremot skulle regeringen i sitt regleringsbrev till Skolinspektionen kunna förändra förutsättningarna för hur skolinspektionen ska arbeta, tolka och möjliggöra samverkan mellan skola och kulturskola.

Uppfinningsrikedomen i många kommuner har varit stor genom årtiondena för att skapa den bästa tänkbara grogrunden för morgondagens medborgare och medmänniskor; att skapa grogrund för barn och unga att uppfylla sin yttersta potential. Detta har gjorts av skola och kulturskola ihop. Att lära, skapa, spela och vara kreativ stärker oss och får oss att växa och skapar förutsättningar för ett bättre lärande. Forskningen är tydlig; att spela ett instrument verkar gynnsamt för övrig inlärning. Det finns ingen motsättning som Gislavedsdramat verkar implicera utan det ena förutsätter det andra.

Vi vill att våra barn och unga ska få välja både ock! Gör detta möjligt!

Kulturskoleledare i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Dalarna och Gävleborgs län

Publicerat

VAD ÄR MENINGEN?

Krönika av Norrbottens kulturskolesamordnare Åsa Lundmark publicerad i Kulturskolan magasin 2020:1

Bilder från MUST-lägret oktober 2019

Den 12-åriga tjejen står framför mig med ett instrumentfodral i ena handen och en enorm packning krönt av en knölig madrass i andra. I hennes ansikte syns förväntan, ängslan, upprymdhet och förlägenhet i en salig blandning – lägerfeeling de luxe.  Jag vet att hon åkt över 20 mil enkel väg för att vara med på vårt regionala musikläger med 130 andra barn och unga. Hon är ensam deltagare från sin lilla kommun uppe i Norrbottens fjällvärld och ska för första gången spela i en orkester.  Det slår mig plötsligt – här står meningen med mitt jobb. Orden har blivit kropp.

I Den Vidlyftiga Projektplanen står många ord, men inget om henne. Det står inget om hennes upplevelse av att få musicera för första gången med folk som spelar samma instrument. Det står inget om känslan av att spela i en gigantisk orkester. Det står inget om kraften i avslutningskonserten som spelar brallorna av oss alla två dygn senare som hon antagligen kommer minnas långt ut på sin ålders höst. Det står inget om hur det här kommer att påverka henne idag, i morgon eller om 20 år. Ändå står hon här framför mig.

Förstå mig rätt; Den Vidlyftiga Projektplanen är fylld av ambitiösa, välformulerade och finansieringsanpassade fina ord och meningar. Bakom rubriker som syfte, mål, handlingsplan och mätbara resultat ligger åratal av drömmar, arbetstimmar, möten, hopp och förtvivlan. Men någonstans längst vägen händer miraklet.  Orden genomgår en metamorfos och blir mänsklig handling.  Miraklet stavas ”människor som bara gör”.

Kulturskoleansvariga i var sin glesbygdskommun kommer överens om att dela på en pedagogresurs.  Någon fixar låneinstrument som transporteras över kommungränsen till en ivrig tjej. En kulturskolepedagog kör med nitisk plikttrogenhet till grannkommunen en gång per vecka oberoende av snöstorm och sömniga renhjordar. Barnet som oförtrutet tragglar och vill. Andra kulturskolepedagoger planerar lägret, skickar partiturer och köper karameller till lägerkiosken. Kulturföräldrar tar nattpasset i de överfulla klassrummen på lägergården. Mor- och farföräldrar gråter på den pampiga avslutningskonserten där 130 unga människor framför Pomp and Circumstance som om livet självt står på spel.

I våra kulturskoleverksamheter får barn- och unga med sig något ovärderligt långt bortom uppdrag, projektmål och mätbara resultat. I vår verksamhet får barn och unga bli berörda i sitt innersta och beröra andra. I vår verksamhet får en uppleva och delta i något större än sig själv. I vår verksamhet tränas en – på riktigt –  i konsten att vara människa.

Mät det den som kan.

Drivs med WordPress